lördag 17 mars 2012

Jag börjar förstå...


Vad det innebär att vara småbarnsföräldrar. Känns som om vi verkligen kommit in det nu och jag antar att det bara är början. Någonstans har saker förändrats och jag känner mig mer sliten än på länge. Det är en kombination av en massa saker såklart. Elsa börjar bli stor och kräver mer och mer stimulans, de flesta i hennes ålder har ju börjat på dagis. Man måste hela tiden passa på, ha koll på vad hon gör. Man styrs mer av rutiner kring mat och läggnings tider. Hela dagen är jag uppkopplad (alla som har barn vet ju detta mig för mig är det nytt). Att gå ut och göra något är ett projekt i sig, inte glömma att packa skötväskan, på med alla kläder, ut och skotta bilen osv, osv. (Ni som har en härlig vår hemma kan vara lyckliga!!) Lägg på all dålig nattsömn på detta! Kanske inte så konstigt att man är lite sliten... Benny har också varit jätte upptagen och är borta mycket, något jag heller inte är van vid. Att jag är på en ny plats som man inte riktigt känner till och inte känner så många gör inte saken bättre.  Är nog ganska understimulerad själv också, aldrig en stund för mig själv då jag bara kan vara eller göra vad jag vill (såsom att skriva mer på bloggen). Måste se till att skapa mig små andrum om jag ska orka. Så, nu tror jag att jag gnällt färdigt... :) Hoppas ni får en fortsatt trevlig helg!

3 kommentarer:

  1. Du gnäller verkligen inte! Tvärtom uttrycker du mycket bra hur det kan vara att vara småbarnsmamma och du lever dessutom i en mycket speciell situation. Även om jag är partisk! så tycker jag du är fantastisk! Det är nog inte alla som skulle klara av allt det du gör för att få ert liv att fungera. MYCKET VIKTIGT dock att få till de andrum du talar om och här har Benny en stor uppgift! KRAMAR <3<3<3

    SvaraRadera
  2. Hang in there sis', det lättar så småningom... Kramar!

    SvaraRadera
  3. Skriver kämpa på här också min vän! Håller med föregående talare med att du är i en speciell situation. Håll fast vid rutinerna, det är dem som gör att man orkar. Finns det nånstans där det finns barn att leka med? Typ öppna förskolan? Hade jag kunnat klona mig så hade jag åkt upp till dig och avlöst dig lite :-) STOR kram! /Helen

    SvaraRadera