|
Min egna rekonstruktion... |
För några timmar sen var jag med om det värst jag någonsin varit med om!!! Jag höll på att se min dotter dö framför mig!!! Det är svårt att återberätta en sån upplevelse men jag ger det ett försök. Jag och Elsa var hemma och medan hon lekte och pysslade försökte jag att pocka undan och städa lite. Titt som tätt som kom hon förbi med en docka eller en pusselbit och då och då gick jag för å kolla vad hon höll på med. Efter en stund blev det lite tystare och jag anade "ugglor i mossen". Då jag kom in i, vad vi kalla gästrummet, höll Elsa på att bädda ned en docka i gästsängen och jag ville inte störa i hennes gulliga lek. Så jag fortsatte med mitt städande och just som jag skulle ta tag i tvätten, som låg på golvet i vårt trasiga tvättställ, hör jag ljud från någon som inte kan andas. Efter det går allt som i slowmotion. Jag vänder mig om, ser Elsa hängandes i ett snöre från fönstret, kippandes efter andan, rusar dit, surrar loss snaran och tar henne i famnen. Elsa börjar genast stor gråta och det tog över tio minuter innan jag får henne lugn. Chocken för mig kom senare och jag är fortfarande helt skakis! Tänk vad som kunde ha hänt!!! Den stora boven i dramat var snöret till rullgardinen, den som gör att man drar den upp och ned. SÅ nu vill jag LYFTA ETT VARNANDE FINGER till alla er som har småbarn hemma. BARNSÄKRA ERT HEM!!! Olyckan kan vara framme på en sekund....
|
Ni kan ju bara tänka er... |
Fy vad obehagligt! Ja man måste försöka barnsäkra överallt så gott man kan. Förstår att du är skakad.
SvaraRaderaKram Lina
Men gud gumman, vad läskigt! All kärlek till er! <3
SvaraRaderaÄlskade Agnes, vilken fasansfull upplevelse, känner mig själv chockad över vad som kunde ha hänt, man tänker ju inte på allt som finns runt omkring en och som kan vara farligt. Vilken enorm lättnad att allt gick bra och bort med alla rep och snören. KRAMAR till er båda mamma/mormor
SvaraRaderaJag blir alldeles skakis bara jag läser om det. Tack och lov att det gick bra. Ta bort snörerna! Kramar farmor Carita.
SvaraRaderaDet vil helst gå godt. Da vår eldste kom valsende med en diger kniv ble det skuffesikring hjemme hos oss. Det er over 20 år siden, men jeg husker godt hvor skremmende det var. Kos dere fortsatt i et sikkert hjem. Klem fra U9 som har fulgt bloggen din i snart ett år.
SvaraRaderaÅh...herregu, förstår att ni är helt skakiga! Jätteskönt att det gick bra min vän! STOR KRAM!! Helen
SvaraRaderaFyfarao vad läskigt!!!! Måste ha varit galet obehagligt att se henne hänga där!!! Juni har satt i halsen ordentligt en gång och det är helt fruktansvärt när man ser att dom inte får luft! Dock skönt att veta med facit i hand att man agerar kontrollerat och rationellt i en pressad situation och räddar dom från faran. Kram!
SvaraRaderaOj for en ubehagelig opplevelse.Enda godt det gikk bra.Alt som vi anser som farlig for barna og litt til.... bør henge så høyt, at vi som voksen nesten ikke når det.
SvaraRaderaStor klem fra Bente til dere begge
gud så fruktasvärt! jag blir alldeles tårögd.. sån himla himla tur att det slutade bra!!!
SvaraRadera