onsdag 31 oktober 2012

Vart tar fantasin vägen?


Hur ska man leka med sina barn? Jag och Elsa har suttit större delen av eftermiddagen och lekt med olika saker men det som slår mig är min brist på fantasi. När tappade man förmågan att leka och vart har den brinnande fantasin man hade tagit vägen? Jag kommer såväl ihåg när man var mindre och kunde leka i timmar med olika saker. Jag var även ett barn som lekte väldigt länge, tror jag var närmare 12 då jag slutade med Barbie. Tillsammans med mina vänner byggde vi upp hela världar, sydde kläder, hittade på olika historier, bytte och lånade saker, det fanns inga gränser för vår fantasi. Nu när mormor var här tänkte jag också på hur hon tålmodigt lekte med Elsa i timmar utan att en enda gång verka bli trött och jag kunde höra hur roligt de hade i Elsas rum. Är det så att man får tillbaka fantasin när man blir lite äldre eller har man bara helt enkelt med tålamod?

1 kommentar:

  1. Fantasin försvinner inte eller leklusten! Den finns där men som förälder är det ju så mycket annat som pockar på uppmärksamhet. Som mor och farförälder har man ju den fördelen att man har mer tid och eftersom man inte träffar barnbarnen så ofta så har man oändligt tålamod när man ses! Sedan blir man kanske mer som barn på nytt, när man blir äldre! Det sägs ju det!! KRAMAR mamma/momo

    SvaraRadera