lördag 14 april 2012
En riktig deppdag..
Ja, dagen har verkligen inte varit den bästa. Den började tidigt efter en riktigt dålig natt (igen!) och fortsatte med ett samtal som jag helst hade sluppit. En massa strul hemma som måste lösas och som gör att man har en klump i bröstet hela tiden. Mina underbara föräldrar hjälper till sååå mycket och det känns frustrerande att inte kunna göra mer när man sitter här uppe. Jag blir så fruktansvärt trött på människor som inte visar sig vara dom de utger sig att vara och personer som helt plötslig ändrar sig när man tror att allt är klart. Givetvis kommer det lösa sig men det är ibland jobbigt på vägen. Dessutom har jag känt mig trött och sliten. Elsa är den underbaraste men hon tar mycket energi från mig och jag får nästan ingen tid för återhämtning. Benny finns givetvis här mycket men ändå är jag ensam en hel del, dessutom är hon väldigt mammig och klättrar och hänger på mig hela tiden. Alla dagar ser nästan likadana ut och det är lite ostimulerande. Det ska bli riktigt skönt att mamma kommer nu så hon får bryta vardagen. Så, nu har jag fått skriva av mig lite. Min underbara man har gjort sin goda pasta Promodo som vi nu ska njuta av och i morgon är en ny dag, mamma kommer och så är det förstås match igen. Spännande!
Etiketter:
Tankeklotter
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om några timmar ses vi igen. Ska bli så underbart att KRAMa om er på riktigt och få pyssla om dig/er! :-))
SvaraRaderaHei. Jeg skjønner at du er sliten. Og jeg regner med dere har sjekket om det finnes barnehageplass for Elsa. Det er tydelig at du burde få en liten jobb og komme det ut å treffe mennesker. Du er ensom, virker de som. Det er tungt og være hjemme med små barn. Du skal vite at du er ikke den eneste som syntes det. Både du og Elsa trenger forandringer. Hun klenger på deg, kanskje hun kjeder seg? Hun trenger kanskje å få komme i barnehage. Lykke til uansett. Dagene blir bedre. Kos dæ med mamman din og la deg få lov og slappe av litt. Jeg kjenner meg igjen. Jeg syntes det var godt å begynne å jobbe når ungene mine var 1 år. Jeg var ingen dårlig mor, men jeg var lei av å gå hjemme og stelle barn og hus. Jeg ble sliten av det. Nå har jeg store barn men glemner ikke småbarnstiden som ikke bare var god. Men mye godt er det også. Ha en fin dag og snart er det vår. Selv i Tromsø. Hilsen Gøril i Narvik
SvaraRaderaTack Gøril för stöttande ord! Kram
SvaraRadera