Det är alltid samma visa...

Det ska bli sååå skönt att komma hem igen! Hem till min egna säng, saker, rutiner och givetvis till min älskling. Ändå är det alltid jobbigt att åka tillbaka. Det blir alltid ett uppbrott, var är hemma och var är borta??? Kommer ju sakna min familj och alla mina vänner, nya som gamla. OCH hur ska jag få med mig alla saker??? Vi kom ner tillsammans, för två månader sen, med tre väskor... Nu har jag packat dom till max och har dessutom en hel del i handbagage, det ska då tilläggas att Benny åkte upp med två stora resväskor och ett specialbagage... Puh! Sista kvällen... Känner en stor lycka men också en trötthet utan dess like. Jag har haft så underbara veckor men också så intensiva att jag knapp hinner njuta av det som sker. Har så mycket att göra, gör så mycket jag bara hinner och har ett huvud som aldrig slutar grubbla. Men jag börjar ju bli lite av en expert på att lösa problem och nu tror jag faktiskt att jag snart är klar med packningen i alla fall! I morgon sätter vi kursen mot norr igen, Tromsø here we come!!!